Skivbolaget startade i april 1975 mot bakgrund av ett väldigt vitalt musikliv i Göteborg. Gruppen Nynningen var både politiskt och musikaliskt bolagets "motor" de första åren. Nacksvings berömda logga norpades från en dansk vänstertidning och ursprunget har aldrig gått att reda ut.
Första mötet hölls i Kaj Bergmans lägenhet i stadsdelen Majorna i Göteborg. Bergman var då en av de viktig-aste ledarna på Sprängkullen, en helt hus som var musikrörelsens och Göteborgs viktigaste samlingspunkt i början av 70-talet. Bakgrunden fanns i det kommunala allaktivitetshuset Hagahuset och den ockupation av det som blev kulmen på stora motsättningar 1971-72 mellan personal och publik å ena sidan och Göteborgs kommun å den andra.
Skivbolagets startkapital var 5000 kronor. Summan lånades ut av tjej som hade ärvt lite pengar (tack Erika!). Bolagets fundamentala princip var att alla medverkande musikanter skulle vara delägare och ha inflytande på styrning och utgivning - det fungerade som ett kooperativ. Större beslut togs på stormöten en gång i månad-en, däremellan fungerade en styrelse, några anställda och en lyssningsgrupp som kollade alla de förslag till inspelningar som började strömma in. Den samlades ungefär var fjortonde dag och brukade ha tio-tolv förslag att lyssna på vid sidan av sådana som kom från musiker som redan var inspelade.
De flesta inspelningarna på den allra första plattan gjordes i Studio 8 för Sveriges Radios ungdomsredaktion i Göteborg och tejperna "lånades" av Tommy Rander, som arbetade där som frilans.
1975 031-1 Nacksving - ett samlat grepp. Ariman, Motvind, Nationalteatern, Nynningen, Soffgruppen, Tintomara.
Distributören Plattlangarna drog igång i maj -75. Nacksving bildades av musiker och strävan efter maximal kvalitet vad gäller ljud, skivomslag och annat var självklar och minst lika viktig som politiken. Flera av bolagets företrädare deltog under de första åren i ganska hårdhänta debatter med företrädare för "kineserna" (SKP) och KPMLr (dominanta i Göteborgs vänster då) om kultur och musik. I motsats till myterna runt Nacksving var politik aldrig överordnad i annan mening än att "produktionsverktygen" skulle ägas av de som producerade samt att texter - om sådana fanns - skulle ha nån mening.
031-2 Soffgruppen: Greatest sits
Andra plattan var helt instrumental, bandet leddes av gitarristen Claes Yngström.
031-3 Lars Aldman: Nånting har hänt
1976
031-4 Nynningen: Äntligen en ny dag
031-3 och 4 spelades in på i Studio 8 på Radiohuset i Göteborg, då placerat på Delsjövägen. Mixbordet var Tore Seeem (Norge) och bandaren en Studer 8. Plattorna låter fortfarande bra! Våren -76 köptes och utrust-ades en inspelningsbuss som också gjorde jobb för andra skivbolag som Manifest i Luleå, Amalthea i Malmö osv. Mixbord och 16-kanalare från MCI var grunden. Senare ersattes bandaren med en Lyrec 24:a. Johannes Leyman var bolagets först anställde tekniker och producent. Lönen var 5000 i månaden men då Leyman hade barn fick han ett tillägg som gjorde att han vågade släppa sitt jobb på Experimentgymnasiet i Göteborg...
Våren-76 firades 1-års jubileum på ett mer än utsålt Rondo med eftersläckning på Säruhus. Afzelius hade då flyttat till Göteborg och bosatt sig i ett kollektiv i Masthugget där några medlemmar i Nationalteatern också huserade. Han ville spela in för Nacksving redan -75 men fick nej eftersom bolaget främst skulle arbeta med musikanter från Göteborg med omnejd, vilket han således löste med flytten.
031-5 Motvind: Känn dej blåst!
Första plattan inspelad med egen utrustning. Bandet spelade hårdhänt rockmusik och på skivan ingår instru-mentala Lära för livet, som användes som tema i Margareta Wästerstams TV-serie Knuff.
031-6 Text & Musik: Jaguaren
031-7 Björn Afzelius: För kung och fosterland
Den största kommersiella framgången så långt. Nynningens Äntligen en ny dag hade fyllt på en skral kassa och Affes platta blev viktig för bolagets betalningsförmåga... Inspelad på en gård i Skåne och mixad i bussen när den stod i en gammal tvätthall på en Shellmack på Mölndalsvägen i Göteborg.
031-8 Nynningen&Nationalteatern: Vi kommer att leva igen
De två grupperna började samarbeta om två "kabarevyer" 1974 och -75 som båda spelades på Klubb Karl vid Svingeln i Göteborg, där bröderna Leif o David Pagrotsky var delägare. Den första kabarevyn hette Å Harre Jävvlar och hade premiär i januari 1974. Kan Jag Få Receptet spelades upp ett år senare. Liveinspelad i Stockholm när de turnerade med en kritisk "hyllning" till USA som fyllde 200 år 1976. Utgångspunkten var Förenta Staternas hantering av ursprungsbefolkningen.
1977
031-9 Samling: Fristil. Motvind, Huntington Band, Björn Azelius m.fl
Bolagets tvåårsjubileum firades med en utomhuskonsert vid Näckrosdammen ovanför Götaplatsen. Det kom väldiga mängder människor och en hel del rabatter fick planteras om! Stadens Parkförvaltning var inte road.
031-10 Tältet: Vi äro tusenden
Spelades in löpande i olika lokaler längs turnévägarna. Grundkomp och Totta Näslunds sång bandades i en liten studio i Borläge. Även Christer Boustedts fantastiska saxsolo på Aldrig Mera Krig sattes där. Stor kris utbröt när Ulf Dageby sa till Boustedt att inte spela nåt "fattigmans Charlie Parker-solo"... Det tog ett par tim-mar att lugna Boustedt som älskade Parker över allt annat. Körer, blås och ackustiska låtar spelades in i Örn-skiöldsvik och slutmix gjordes i Östersund. Parallellt gjordes en film om Tältprojektet. Tyvärr stoppade filmarna in dagsaktuella strejker vilket har gjort att filmen åldrats i onödan. Scenerna från själva före-ställningen och byggnation av tältet med mera står sig bra ännu. Tommy Rander håller Aldrig Mera Krig, som musikrörelsens största musikstund.
031-11 Huntington Band
Vintern 1976/77 hade Nacksving och distributören Plattlangarna vuxit ur lokalerna på Sprängkullsgatan. Flytten gick till Norra Hamngatan 4, där inspelningsbussen också placerades. En studiolokal byggdes på N:a Hamngatan där de flesta plattor spelades in under några år. Bussen fick dock så mycket att göra att mixning flyttade till en nyanskaffad liten studio på Kungsgatan 5. Alldeles intill drev Tal & Ton en stor studio, bolaget delägdes för övrigt av Bo Starander (gitarrist o sångare i Spotnicks). När Leyman var på resa med bussen mixade flera andra - 031-12 av Tommy Rander och bandets gitarrist Jocke Salmins (Jack McGuiness).
031-12 Motvind: Jo jo, ja ja
031-13 Text & Musik: Stäng inte dörren
031-14 Lars Aldman: Gud hjälpe
1978
031-15 Samling: Från flykt till kamp. Nynningen, Nationalteatern, Afzelius, Aldman m fl.
Gjordes i samarbete med Riksförbundet För Hjälp åt Läkemedelsmissbrukare (RFHL). All musik skrevs speci-ellt för skivan.
031-16 Nationalteatern: Barn av vår tid
Nationalteatern flyttade "hem" till Nacksving från MNW i Vaxholm, både av bekvämlighetsskäl men också på grund av missnöje med inställningen där till kvalitet vad gäller ljud, omslag och annat. För första gången svaj-ade ekonomin. I skivbranschen kommer alla kostnader för produktion långt före intäkterna. Barn av vår tid nådde över 100 000 ex, före den var Afzelius För Kung... mest såld med 25 000 ex. Nacksving hade inte nog med pengar för att finansiera så stora hits - det blev att gå till banken för lån samtidigt som organisationen byggdes ut ...
031-17 Björn Afzelius Band: Johnny boy
Musikaliskt är plattan kanske Afzelius'''' bästa stund med låtar som arbetar med tre teman och är ovanligt orkestrerade. Texterna är präglade av förhållandet till en särskild kvinna, men också till förhållanden i största allmänhet. Förväntningarna på en ny För Kung... var stora och en lång rad kritiker tyckte att Affe blivit "blöt" och alltför privat. Björns inställning till kritiker och rescensenter blev minst sagt bister, något som stod sig under hela hans levnad. Upplagan nådde efterhand 20 000 ex.
031-18 Motvind: 3
031-19 Smutsiga Hundarna: Hotel Cancer
031-20 Nationalteatern: Rockormen
Delvis live, delvis studio från en föreställning som både hade premiär i och utgick från Åmål. Bandet i denna "musikal" sattes samman av medlemmar från Teatern, Nynningens Bertil Goldberg och Motvinds tidigare led-sångare Göran Ekstrand.
031-21 Skrotbandet: Övervintring
08-1 Bella Ciaogruppen: När dagen randas
Sånger från risplockerskorna på Poslätten i Italien samlade av Anna och Carlo Barzotti. Så låter kvinnor när de sjunger i rätt tonläge! Operasångerskor lider svårt av att kvinnor inte fick stå på scen under lång tid och att tonarterna därför har valts för manliga röster. Den där Mozart borde ha en propp!
45-1 Björn Afzelius: Kamrater Bodenarbetare.
Baksidan på Nacksvings första singel innehåller Mikael Wiehes Ordning och reda, drill och disciplin. Samarbetet var det första mellan det Malmöbaserade skivbolaget Amalthea och Nacksving. Båda bolagen hade stora kommersiella framgångar - Dan Hylander och Mikael Wiehe nådde stora upplagor för Amalthea - och man samarbetade alltså även i Plattlangarna.
1979
Plattlangarna och Nacksving flyttade isär. Distributionen hamnade nära Överåsvallen i Göteborg i en f d livs-medelsbutik och ganska snart i större lokaler ändå nere vid Järntorget. Nacksving flyttade till Kungsgatan 5 och övertog Tal & Tons lokaler samt stora studion som under vintern totalrenoverades. De flesta skivor spela-des sedan in och mixades där. Inspelningsbussen såldes till ett videoföretag i Linköping. Leyman slutade och flera frilansande tekniker användes framöver. Bl a Pelle Giöbel och Tomas Folland.
031-22 Björn Afzelius Band: Bakom kulisserna
031-23 Filmmusik/Ulf Dageby: Ett anständigt liv
Dageby från Nationalteatern inledde en framgångsrik bana som filmmusikskapare, initialt arbetade han ihop med Stefan Jarl som bl a producerade filmen Ett anständigt liv. Nationalteatern etablerade sig samtidigt i nya lokaler - man flyttade från förorten Backa till f d biografen Rialto vid Järntorget. Stället är numera Göteborgs kanske bästa musikklubb under namnet Pustervik. Det var i sin tur en gammal restaurang, allmänt känd som röva. Numera riven.
031-24 Ensamma Hjärtan: En massa hjärtan
Plattan föregicks av långa diskussioner om bandets texter var up to standard. Lyssningsgruppen (tog alla beslut om utgivning) ansåg att bandets unika sväng och stil fick gå före andra hänsyn och därför kom de efter debuten (MNW) ut på Nacksving framöver. Turneen Vågspel gjordes på försommaren i bl a Göteborg, Stockholm, Gamleby och Visby.
031-25 Misty: Misty over Sweden
Spelades in live under en turne´ ihop med Björn Afzelius Band i Sverige. Kontakt med Misty In Roots togs våren -79 via organisationen Rock Against Racism i London.
031-26 Cono Sur
031-27 Björn Afzelius Band: Another tale to tell
Skivan gjordes inför en kort visit i England efter Mistys och BABs turne i Sverige. Ny sång på engelska lades på ett urval låtar från Björns tre första LP för Nacksving och debuten för MNW och låtarna mixades om.
031-28 Annika Dahlqvist: Blues-Annika
Annika var trots unga år en legend i Göteborgs musikerkretsar. Nynningens och Nationalteaterns Bertil Gold-berg producerade. Han gjorde också konserter som pianist ihop med Annika (hon uppträdde alltid i svart dräkt som en sentida Bessie Smith). Bl a spelade de på Nacksvings 5-års jubileum som hölls i en festlokal nära Domkyrkan på Kungsgatan i Göteborg.
45-2 Misty: Six one penny/Oh wicked man
Bandet kom från förortern Southall i London. Det var Nacksvings första utgåva på licens, plattan kom ut -78 på Mistys egen etikett. Se också 031-33 och 031-27!
45-3 Jim Page: Song for Leonard Peltier
Page var sångare och gitarrist från Kalifornien. Han samarbetade bl a med American Indian Movement som då leddes av Russel Means och Venona LaDuke. Peltier satt inspärrad efter att ha skjutit på FBI i samband med en manifestation vid Wounded Knee (se wikipedia!).
45-4 Ensamma Hjärtan: Djävla skit/Hon är fin
Singeln gavs ut som reklam för 031-24. Metoden användes senare som marknadsföring för en rad LP-skivor.
45-5 Smutsiga Hundarna: Hinderloppsång
1980
08-2 Björn Granath: Mistero Buffo
08-serien var tänkt som en satsning i Stockholm under namnet Östra Station. Den kom delvis av sig när skiv-bolaget Mistlur startades av Peter Yngen, som bl.a gav ut Ebba Grön/Imperiet, Lolita Pop med mera. 08-2 var ett resultat av Carlo Barzottis samarbete med kommande Nobelpristagaren Dario Fo. Björn Granath turnera-de med en enmansföreställning baserad på fyra satiriska betraktelser av Fo. Vid denna tid hade Nacksving skaffat egen marknadsförare i Danmark - Karin Tomasen först och Hans Lindorff därefter - samt ett underbolag i Norge som både skötte pr och distrbution skivor från de bolag som använde Plattlangarna i Sverige samt Mistlur. Konserter hade arrangerats i Köpenhamn (Saltlagret och Huset) och nordisk export började ta fart.
031-29 Raya: Hasyiam
Raya var en zigensk sångerska och skådespelare som lämnade en karriär i Ryssland efter att ha träffat en norsk musikant, gift sig och flyttat till Norge. Kompet hanteras av en rad kusiner och släktingar som reste upp från Paris för den sakens skull. Skivan landerades på Pustervik, då en krog vid hamnkanalens utlopp i Göta älv och alla romska släkter i stan kom. Det blev fullsatt och ett sjuhelvetes drag den där kvällen!
031-30 Nationalteaterns Rockorkester: Rövarkungens Ö
Nästan alla låtar var utan pjässammanhang, därav namnet Rockorkestern. Totta Näslund sjunger det mesta.
031-31 Jim Page: In the act
Liveinspelat under en turné i Sverige vintern 79/80 med Afzelius - Page och en ackustisk gitarr.
031-32 Skrotbandet: AfroCarib
031-33 Samling: Rock Against Racism
På licens från organisationen i London. Clash, Costello, Robinson och många andra. RAR bildades för att motverka extremhögertendenser inom punkrocken i England.
031-34 Motvind: Snacka går ju...
031-35 Yalsa Band: Life vest under your seat
031-36 Björn Afzelius: Globetrotter
Skivan hämtade mycket inspiration från en resa som Afzelius och Peter Wahlqvist (Nationalteatern) gjorde i USA 1979. De gjorde också reportage för Sverige Radio. Efter upplösningen av Björn Afzelius Band sent -79 gjorde Björn och Jim Page en turne´ i Sverige med bara ackustiska gitarrer. Inspelningarna av Globetrotter ledde till bildandet av bandet Globetrotters, delvis grundat på musiker som som spelade på skivan. Lyssnings-gruppen underkände Affes första förslag och tyckte inte att materialet höll måttet. Han blev tvärilsk, gick hem och skrev ett par av den slutliga plattans bästa låtar. Bl a Tankar i Ligurien och I Stormiga Vatten.
HILP-1 Attentat: Tatuerade tårar
Första utgåvan på underbolaget/experimentlådan Hiss.
45-6 Motvind: Törst/Plockepinn
45-11 Svartvitt: Solsting/Gasmannen
Nacksving började 1979 att organisera spelningar och turneer för några av artisterna. På stormöten diskuter-ades vad som skulle göras med anledning av bolagets allt knepigare ekonomi. De professionella musikerna ansåg att övriga spelades in för lättvindigt och dessutom inte var ute och spelade. Utan publik säljer man inga plattor... Ändå fick de - som alla andra - ha synpunkter på utgivningen.
Sommaren -80 löstes konflikten så att Nacksving som juridisk enhet sattes i konkurs och de professionella musikerna startade produktionsbolaget Transmission. Man fortsatte dock att ge ut skivorna på etiketten Nack-sving. Studion på Kungsgatan 5 köptes av Tommy Rander efter beslut inom Transmission att frigöra sig från en bestämd inspelningsplats och att därför inte satsa mer på den. Randers åsikt var att den på bara ett år nått så bra nivå att den borde behållas och drev den vidare själv. Köpet kvittades i stora drag mot innestående lön... Nya skivavtal togs fram för att se till att musikerna vid konkurs eller övertag skulle få mastertejper, mång-kanalsband, omslag med mera gratis. Skivbolaget Demos i Danmark med bl a Röde Mor hade nyss ramlat omkull och konkursförvaltaren sålde rubbet till CBS utan att musikanterna kunde göra något åt saken. Slutsatsen: se till att ha kontroll!
Efter Tommys övertag av studion fick närmast samtliga punkband i Göteborg hjälp med och stöd för inspel-ningar. Samtidigt kritiserade de "proggarna" för att vara en propp i utvecklingen... Göteborgs Sound, Bruset, Attentat, Knugens Hof, Freddie Wadling och Slobobans Undergång spelade in och några dök senare upp på Nacksvingsetiketten eller experimentlådan Hiss.
Detta år genomfördes turnén Vågspel där bl a Afzelius, Bruset och Ensamma Hjärtan spelade. Visby, Gamle-by, Stockholm och Göteborg besöktes.
1981
031-37 Ensamma Hjärtan: Nam Nam
031-38 Svartvitt
Debut för ett band med sångerskan Gerda Persson. Hon sjöng så starkt att enda mik vars membran inte gick i botten var en Senheiser som klarade jetmotorer.
031-39 Nationalteatern: Luffarrock
Teaterns andra barnskiva. Den första var Kåldolmar och kalsipper som gavs ut på MNW.
031-40 Tottas Bluesband: Live
Tottas Bluesband var en förlängning av flera band: Gin House Bluesband var förlagan till den elektriska vari-anten av Nynningen. Tältorkestern var närmaste släktning och Tottas var från början något av ett fritidsnöje som sedan växte. Och växte...
031-41 Ensamma Hjärtan: Brain training in Oslo
Via det norska underbolaget ordnades spelningar i bl a Oslo för flera av banden. Intresset för att bygga ut nät-verket bortom Norden ökade och ledde bl a till kontakter i Belgien. TC Matic var första utgåva från det hållet, de spelade också flera gig i Sverige som ordnades via Nacksving-organisationen. Kontakter togs också med Gianna Nannini i Italien. Tyvärr slutade det i båda fallen med att två stora multinationella skivbolag tog över dessa artister (och deras karriärer i Norden dog knall och fall ....).
P003 TC Matic: Oh la la Ces''''t magnifique
45-8 Bruset: Non Stop Stockholm
Denna singel inledde en serie där nya band och musikanter fick en chans att höras.
45-9 Flash: Vintermorgon
45-10 Dynamo Varberg: Ayatollah Khomeni/Anwar Sadat
1982
031-42 Björn Afzelius Innan tystnaden
Afzelius genombrott i både Danmark och Norge. Upplagan blev över 100 000 ex och är Nacksvingetikettens största kommersiella framgång. Björn var särskilt mallig över att nå större upplagor än kollegan (men också rivalen) Mikael Wiehe. Afzelius förde petig statistik över allting som man kan föra statistik över. Produktionsbolaget Rebelle bildades på Tommy Randers inrådan för att få ordning på Afzelius ekonomi, för-delning av skivroyalties och annat. Under tre år framöver jobbade Tommy parallellt med både Rebelle, Trans-mission/Nacksving och Commendante Studio på Kungsgatan 5.
031-43 Jim Page: This movie is for real
Page med elektrisk komp, det hade han aldrig fått testa förut. Nynningens Bernt Andersson var kapellmästa-re.
031-44 Pekkanini
Ensamma Hjärtans klaviaturspelare hade en hel del egna ideér. Det har han även när detta skrivs 2021!
031-45 Tom Robinson: North by northwest
Kontakten med "2-4-6-8 Motorway" Robinson kom via Rock Against Racism.
45-7 TC Matic: Willie
45-12 Zäpo: Född kanonmat
45-13 Svartvitt: Jag måste härifrån
45-14 Häxfeber I bandet ingick bl a Katarina Brette som jobbade på Plattalngarna från 1977-80.
45-15 Aptit: Som vatten/Han vågar inte
45-16 Karin Green: Nattfjäril
1983
031-46 Ulf Dageby: En dag på sjön
031-47 Karin Green
031-48 Björn Afzelius & Globetrotters: Danska nätter
Liveinspelning från Köpenhamn där man sålde ut Falconerteatret tre kvällar i rad. Plattan annonserades på en hel vägg utanför butiken Rille Dille vid Kultorvet i Köpenhamn.
031-49 Smutsiga Hundarna: Framtiden rusar emot dej
031-50 Tottas Bluesband: Saturday Night Boogie Woogie
Plattan användes av Tommy Rander vid besök i New York detta år. Resultatet blev bl a bokningar på legen-dariska klubbar i Greenwich Village en tid senare.
031-51 Attentat: Här och nu
031-52 Svartvitt: En fin tid
HILP-2 Samling: Låt tusen stenar rulla
HILP-3 Olle Niklasson: Cirkusmusik
En originell platta - musik för en cirkus som inte fanns.
45-17 Smustiga Hundarna: Festen är över/Lucille
45-18 Gavs aldrig ut, skulle ha blivit Dennis Huntington: Hundarna och barnen.
45-19 Autograph: Watched
45-20 Attentat: Som en fågel
45-21 Zäpo: 4 låtar, maxi-EP.
45-22 Tottas Bluesband: Ain''''t your business
45-23 Danielsson & Pekkanini: Ishockey o fotboll
Gunnar Danielsson och Pekka Lunde gjorde programmet Guldslipsen för SVT och singeln blev den mest sål-da 45-varvaren i Nacksvings historia. Fram till deras nästa singel! Före det var det Tottas'''' 45-22.
SI-01 Slobodans Undergång: Varje tid
SI-02 Rövarna: Vill inte se
1984
031-53 Danielsson & Pekkanini: Louis-Marie
031-54 Björn Afzelius: Exil
Funderingar över barn, mor och kvinnor. Magnus Gerttens senare film tangerar denna skiva. Till Afzelius starka sidor hörde modet att vara sentimental. Skriven helt och hållet uppe på en klippa i Ligurien där han vid denna tid närmast helt renoverat ett fallfärdigt hus.
947-1 CanCan: En lek i forhold
Första plattan producerad via norska Transmission. Bandet frontfigur var 190 cm långa Anne-Grete Preus som senare inledde en mycket framgångsrik solokarriär.
TR947-2 Filmmusik: Snart 17 (enbart Norge) Anne-Grete Preus'''' filmmusik.
TR08-3 Peter Ericson: Hjärtan brinner
Satsning började till sist i Stockholm, men på ganska liten nivå och under etiketten Transmission.
TR08-4 Rolf Wikström: Bortom synd o skam
Bluesmannen började här försiktigt ta tag i Nils Ferlin via en mycket blå version av En Valsmelodi.
TR932-1 T C Matic
45-24 Tottas Bluesband: Just like I Treat You
45-25 Danielsson & Pekkanini: Som sommaren
02-1 CanCan: Oppenheimer/Tango
45-26 Rolf Wikström: En valsmelodi
45-27 Babies: Tomrum
45-28 Slobans Undergång: Stål och styrka
1985
TR031-55 Filmmusik: Stefan Jarls filmer och i huvudsak Dagebys musik.
TR031-56 Attentat: I denna stan
TR031-57 Ulf Dageby: Lata rika
TR031-58 Tottas Bluesband: Combination boogie
Plattan är inspelad i New York under bandets andra turne´ på östkusten. Första svängen 1984 var i stort sett bara i New York och Hoboken och det mesta bokades av Rander med hjälp av 031-50. Intrycket de gjorde då ledde till en andra sväng som bl a gick till Baltimore, Philadelphia, New York och Charlotte.
TR031-59 Gunnar Danielsson: 100 000 ex
TR031-60 Björn Afzelius & Globetrotters: Nio liv
En skiva som kom till efter stor vånda och en hel del konflikter. Den börjades om flera gånger. Detta pågick samtidigt med förberedelserna till ANC-galan hösten -85 som tog mycket tid och kraft från bolagets anställda. Afzelius satsade betydande belopp på sitt husbygge i Italien och förskotten till honom blev omöjliga att han-tera. En lösning blev att avveckla musikförlaget AMTRA (hade så dags givit ut notböcker med Wiehes och Afzelius samlade låtar). Under stor diskretion förhandlade Rander med Warner Brothers Musics Lennart Desmond. I uppgörelsen betalades ett betydande belopp för "noträttigheterna" så att förskottet till Afzelius kunde hanteras. Strax efter slutade Tommy att arbeta för produktionsbolag Rebelle - när han ställdes inför valet att bara jobba för det eller Transmission valde han det senare. Under dessa år gällde valutarestriktioner i Sverige och de belopp som gick åt i Italien smugglades av och till i Afzelius ackustiska gitarr...
HILP-4 Ingemar Nilsson: Himmel av järn
En av Tommys favoriter. Nilsson var överlägset bäst i Sverige på att tolka Dylan, men också en originell och melodisk sångare i sig. Plattan är producerad i studion med ett och samma band, låtarna förgylldes sedan av Pekkanini.
HILP-5 Pekkanini: Spotlights
TR45-29 Peter Ericson: Verona Nighlights
1986
TR031-61 Björn Afzelius & Globetrotters: Grand Finale
Slutplattan från bandet som upplöstes efter närmare sex års oavbrutna framgångar. Liveinspelad i Danmark.
TR947-3 CanCan: European rainbow
Det fanns intresse för bandet i USA och det hade sin betydelse för den andra plattan som blev extermt dyr men originell och bra. Till sist rann USA-projektet ut i sanden och relativt snabbt bröt Anne-Grete Preus sig ut för en mycket framgångrik solokarriär hemma i Norge.
TR08-5 Rolf Wikström: Blås ut mitt månljus
TR45-30 Peter Ericson: Här igen
TR45-31 Gudibrallan: Månen/Rockbock
TR45-32 Staffan Ahlbom: Slottskogen brinner
TR45-33 Tottas Bluesband: Maxi-EP 4 låtar.
Flera låtar var "överblivet" från ANC-galan kombinerade med studioinspelningar.
TR45-34 Pettersson&Wahlsten: Låt det komma låt det gå
TR45-35 Annika Blennerhed: London calling/People are strange
1987
TR031-62 Samling: Dans
TR031-63 Diverse artister: Frontline Rock (se Biografi!)
TR45-36 Staffan Ahlbom: Över berget
TR45-37 Gunnar Danielsson: Glida in, glida ut
TR45-38 Gjordes aldrig färdig. Ett Linköpingsband var inblandat.
TR45-39 Peter Ericson: This is my house
Innan bolaget lades ner och begärde sig självt i konkurs sommaren 1987 hade förhandlingar kommit långt med Cornelis Vreeswijk om en platta som senare kom ut på annat bolag som Till Fatumeh. Den blev hans sista skiva.
Plattlangarna
Plattlangarna bildades i maj 1975, ursprungligen för att pröva alternativt arbetssätt till musikrörelsens då enda distributör av skivor - Samdistribution i Vaxholm, norr om Stockholm.
Motsättningarna mellan Nacksvingsfären och SAMdistribution (musikrörelsens första skivdistributör) gällde främst detta. SAM-anställda (SKP hade stort inflytande) tog sig rätten att välja vilka skivor som skulle distri-bueras mot bakgrund av den "värdegrund" som existerade där. Totalt oacceptabelt för Nacksving och ett av skälen till Plattlangarnas framväxt. De bolag som ingick var dels olika vänsterpartiers förlag, dock inte "kines-ernas" Oktober efter att dåtida "ideologen" Robert Aschberg - mer kines än kineserna - förklarade projektet som "borgerligt".
Plattlangarnas modell byggde på att musikrörelsen fanns över hela landet och villiga ombud bar ut skivorna till butikerna och höll reda på vad som såldes. De fick provision för sitt arbete.Från början deltog sex mindre skivbolag - Nacksving, som var initiativtagare, Musiklaget i Stockholm (som bl a gav ur Ragnar Borgedahls "Hum hum från Humlegårn"), Vänsterpartiet ungdomsförbunds förlag Avanti, KPMLr:s förlag Spartacus, Förbundet Kommunist samt ett skivbolag i Gävle där bl a Mora Träsk huserade liksom Tomas diLeva, då i bandet Mento Mori.
1977 tillkom Amalthea från Malmö som bildades bland annat på Nacksvings initiativ. Man drev från början iden att olika landsändar inom musikrörelsen skulle bilda eget men att man skulle samarbeta i distributions- och tillverkningsfrågor. Inom musikrörelsen fanns bl a tillverkning av plattor hos gemensamt ägda Ljudpress i Östersund.
Plattlangarna upphörde 1988 då man till sist gick samman med SAM-distribution, dock med placering i Östersund vägg i vägg med tillverkaren Ljudpress.